Bloggportalen statistik

Bloggportalen statistik

onsdag 21 november 2012

Dagen D5

Denna dagen ett liv


Så sa Farbror Melker i "Vi på Saltkråkan" och eftersom han var en optimist kunde ju inget gå fel.
Jag gillar tanken och börjar varje dag så. Hur livet sedan blir är en annan sak.
Även om dagen inte kroppligt blir så bra har jag ialla fall sett eller läst något roande på datorn eller tv:n.
Känns skönt även att veta att hur jag just nu ser ut och mår beror på att cellgifterna gör sitt arbete.
Denna dagen är dessutom en av grundstenarna för ett liv och just nu mitt närmare bestämt!
Så "Denna dagen ett liv" passar bra!

Klev upp 08.30 jättetrött, åt, tvättade mej och gjorde en koll på nätet för att se om någon lägenhet fanns
ledig till grabben men dåligt som vanligt. Sökte en studentlägenhet på Lulebo- 21,7kvm. Inte stort.

Tog "100kr- tabletten" strax efter 09.30, den skall nämligen tas en timma före cellgifterna,
och sedan for jag in till USÖ.

Redan 5 ggn med cellgifter bara en gång kvar. Det har gått fort.
Låg i sängen medan jag fick kortison och cellgifter. Tittade på film på datorn men somnade hela tiden
korta stunder. Klockan 12.30 kunde jag åka hem.

Var så trött så jag lade mej på soffan och tittade vidare på film och somnade korta stunder hela tiden.
Svårt att hålla mej vaken. Hade stannat innan och köpt en Julmust i affären för att få i mej
lite extra socker hmmmm visade sig när dottern skulle ta lite till maten att jag köpt light-versionen.
Inge extra socker där inte. Men jag får i mej extra vätska i alla fall.

Piggande till lite efter maten men kommer inte att göra något större väsen av mig.
Har åtminståne flyttat mej till fåtöljen. Mår lite illa till och från men inte så illa än att jag behöver kräkas
och blir genomsvett en stund för att sedan vara  som normalt 5 min senare.
Må-illa medicinen verkar! Väl värda 100kr.


Vilar skönt i soffan!

Så idag gör jag absolut inget!

Ha det!


1 kommentar:

  1. Hrmmm, det låter som en intressant, men inte alltför spännande eller trevlig dag. Du får betrakta alla mindre-angenäma-känslor som ett tecken på att det går i rätt riktning. Tänk positivt, och kämpa tappert vidare!

    Vi syns snart!

    SvaraRadera