2:a Perioden

Attitude is a little thing that makes a big difference. 

~Winston Churchill

Igår var jag hos distriktsköterskan igen. Såret på låret är nu nästan helt täckt av en sårskorpa och
allt ser bra ut. Äntligen! Har ett plåster kvar för att inte sårskorpan skall fastna i något
Nu har 2:a perioden i matchen mot cancer startat. Förra  behandlingen innebar sista gången med
 "Her 2 medicin". I och med det kommer nu nästa gång innebära en ny sort av cytostatika,
 ingen mer kortison  att äta i mängder och till att börja med ingen spruta dagen efter.

Så idag var jag först och fick den sk Picc-linen inopererad. Med denna slipper man nu sticka
så mycket  då det blir svårare ju mer jag "sticks" och kärlen blir känsligare.
Sköterskan som gjorde det var under upplärning men hon arbetade fint. Det gjorde bara lite
ont precis  när de sa att det skulle göra det.  Lite lokalbedövning inför sista fasen underlättade.
Hade lite svårt att lägga armen som de ville ha den för jag har lyckats få inflammation i axeln
så att lyfta armen rakr klarar jag inte eller vinkla axeln. Men med lite hjälp så fick vi till en
ställning på armen som gjorde att de kunde arbeta.
Kändes skönt att sköterskan under upplärning och den "undervisande" sköterskan hela
tiden pratade. Tiden gick väldigt fort trots att det tog dryga halvtimman.

Efteråt ned till röntgen för att kontrollera att den satt rätt- den fick dras tillbaka 3 cm,
hade kommit lite för långt in men det var inte sköterskans fel. Jag var lite kortare i
armarna och kroppen än vad normal tabellen angav och det var den man gick efter
när man tryckte in slangen.

Picc-linen på plats. Skall sitta resten av tiden och rengöras/spolas 1ggn i veckan hos
distrikstsköterskan  i Hallsberg.
Lite läbbigt att tänka att man har en slang i ett hål i armen som går nästan fram till hjärtat.
Sitter en "plast" uppe på allt så jag kommer inte åt vare sej slang eller öppning. 
Viktigt - Jag får inte styrketräna eller annat för armen påfrestande , bada bastu eller bada.
Som om jag hade tänkt börja styrketräna!!

Sist idag var det läkar besök. Läkarna följer upp hur jag haft det  och informerar om det som
komma skall. Jag deltar  i en test kring HER2 proteinet och då följer man upp med en massa
 frågor och när behandling är klar kommer ett stort antal kontroller, lite oftare och längre än normalt.

Det mesta har ju varit bra och gått enligt plan. De sk blemmorna var dock ej normal fall.
 Nu förstår jag också varför jag varit så seg i ögonen och tidvis haft svårt att orka läsa.
En sk bieffekt av cellgifterna. Kanske slipper jag 5 veckor strålning och iställer blir det bara 3!
Inte bestämt än jag tror det blir så. Börjar 3 veckor efter sista cellgiftsbehandlingen så det
blir i början av januari.
Vi skall tala mer om detta nästa gång jag träffar läkaren.


Jag kommer från och med imorgon få en annan sorts cellgifter. Då slipper jag nog
problemet med ögonen men får nog andra problem såsom illamående.
 Hitills har det inte varit något problem. Jag har fått hänta ut 3 tabletter på apoteket ,
 till en kostnad av ca 102 kr styck, som skalll ta udden  av illamåendet.
Kommer även att få kortison i spruta om jag fattade det hela rätt.
Annars är bieffekterna ungefär de samma som förut.

Lite värre är att mitt HB-värde är nere i 95 så jag måste kanske få blodtranfusion.
Cellgifterna påverkar  ju även benmärgen.
Nästa cellgiftsomgång (imorgon) kommer ju att reducera ytterligare celler.
Så jag skall ge akt på trötthet och feber (jag blir ju mer infektionskänslig).

Nej, dags att vila inför morgondagen. Jag måste ju orka ligga i ett par timmar
och titta på någon film medan sjuksköterskorna tar hand om mej  ;-)

Ha det!

Klara, färdiga...

En Säker dag!

Igår var jag på jobbet. Hela sektionen skulle spela lite bowling och på kvällen dags för en bit mat och lite gott att dricka hemma hos Lars H.
Grabbarna från södra Sverige hade med  Spettekaka och bjöd på.  Så jag drack vin och åt Spettekaka. Inte alls dumt men ack så sött.
Sedan var det dags att ordna mat. Vi gjorde maten själva efter Lars anvisning (Vampyrsåsen rekommenderas varmt). Jag var så oerhört mätt. Tur att jag tog de stora byxorna  på!
Tack till er alla på sektionen för en mycket trevlig kväll och ett särskilt tack till Lars med fru som lät oss få vara i deras hem.
Det kommer väl att ta tid innan ni hittar allt som vi stoppat in i fel låda när vi lagade mat.

En osäker dag

Idag vaknade jag  runt 9 och var rätt seg. Gårdagens trevligheter satte sina spår.
Idag var det dags att åka in till onkologens medicinska mottagning och träffa min läkare.
Hjärtkontrollen som gjordes i måndags visade att hjärtat var bra. På måndag börjar jag med behandlingarna.
Först skall jag äta en oerhörd mängd tabletter (12 åt gången) morgon och kväll dagen innan samt samma morgon och sedan morgonen efter. Kommer att bli väldigt vacker av dem... kortison om jag förstod saken rätt..dvs man blir ofta svullen.
Man skall sätta in en kateter (liknande) som sedan skall vara kvar under det halvår som behandlingen tar.
Skall bli skönt att komma igång.
Har varit lite svårt att somna med allt i huvudet men ikväll somnar jag nog bra. Inte bara beroende på att gårdagen blev sen utan läkarens förklaringar och en hoppfull prognos. Cancern i bröstet är ju bortopererad. Inget fanns i lymfan. Men HER2 proteinet måste man göra ngt åt.Om inte proteinet varit positivt hade man bara strålbehandlat mej men nu blir det cellgifter och något, som jag glömt vad det hette,  mot "HER2". Å sedan blir det strålbehandling.

Har nu helgen på mej att bestämma om ag skall ha peruk eller inte. Kanske bäst att ta en så man inte skrämmer folk. De kommer förmodligen ändå att bli förvånade, när  de ser mej i en frisyr, för ingen kan påstå att det jag haft förut kan kallas frisyr!
Vem vet, kanske skaffa en helt ny frisyr och hårfärg :-)