Processer

Experience is one thing you can't get for nothing.

Oscar Wilde

Idag var sista planerade besöket på vårdcentralen i Hallsberg. Gick smidigt som vanligt.

Plastplåstret hade lossnat rätt mycket. Ska bli skönt att bli av med detta den 12:e december.

Ett stort tack till distriktssköterskorna där som spolat och gjort ren min PICC-line.

Nu återstår en cellgiftsbehandling och sedan är det dags för strålningen.

Jag undrar om det finns någon läkare som har ansvar för mej, hela denna process men jag kan inte komma på någon.

Först träffade jag en läkare på mammografin som bedömde att jag skulle opereras. Han beskrev varför och vad som ev kunde hända. Verkade trevlig och försökte svara på mina frågor.

Sedan en ny på kirurgen. Han sa i princip bara att jag skulle opereras och att jag skulle vara nöjd med det. Hur bröstet sedan blev var inget som något att bry sej om. Jag fick känslan av att han tyckte att en gammal kärring som jag mest var till besvär.

Sedan opererade en annan läkare. Honom minns jag av naturliga skäl inte mycket av.

När man sedan hade kontrollerat det man tog bort fick man ett möte med kirurg, patolog och onkolog,

Givet ny kirurg, han som gjorde operationen var på semester.

Mötet med dessa 3 samt sköterskorna var dock bra. Man kände sig omhändertagen och så har det varit av all personal sedan på onkologen.

Jag har träffat två olika läkare på onkologen. De har verkat kunniga och svarat på alla mina frågor.

Hur många kommer det att bli på strålningsavdelningen?

Bästa Landsting och USÖ.

Jag skulle så gärna vilja ha en läkare som har någon form av huvudansvar. För till vem vänder jag mej om jag har några frågor kring tex det kirurgiska resultatet, om jag vill snygga till bröstet eller om jag tror att något är fel?  Ska jag ställa mig i någon kö via min vårdcentral?

För nu börjar jag förstå att varje avdelning gör bara sin ”grej”.

Det är klart  

1) Mammografin har ansvar för processen ”mammografi”

2) Kirurgen för processen ”operera”

3) Onkologen har ansvar för processen ”cellgiftsbehandling”

4) Strålningsavdelningen för processen ”strålning”

5) Plastikkirurgen för processen ”snygga till”

Vem har ansvar för processen ” Eva har bröstcancer och nu ska vi fixa till det”?

Å till mina arbetskamrater- lite som vi också hanterar ärenden ibland!

Ha det så bra!

Mot strålande tider!

Peruk, plastiga plåster och PICC-line

Mår bättre och bättre, nästan inget illamående och plötsliga värmeattacker blir färre och färre.

Orken givet inte på topp men inget annat att vänta. Man blir fort väldigt trött men det går fort att återhämta sig. Tur man slutat röka! Har blivit lite snuvig men än så länge inget att bekymra sig över.

Skulle sätta i motorvärmaren då var det dags att åka på det näst sista besöket hos Hallsbergs vårdcentral. Det var lite trångt och man får böja sig långt. Då ramlade såväl glasögon som peruk av. Gissa om jag blev förbannad. Ska bli skönt med eget hår och att kunna använda linserna!!

Åkte till vårdcentralen för rengöring av PICC-linen. Gick smort som vanligt. Lite extra tvätt vid ingången i armen då det var lite rött omkring samt flytta ”plåstrena” så de inte kom på samma plats. Hade lite ont i skinnet på överarmen.

Borttag av "plåster"

Innanför all plast

Spolning av "slangen"

åså tvätt. Sedan skall bara plastas in igen så är det klart.

 

I am not pretty. I am not beautiful. I am as radiant as the sun.

-Katniss Everdeen

Fick kallelse till Strålbehandlingsenheten idag. Skall dit den 19 dec för en datortomografi. Detta för att kunna bestämma hur mycket och exakt var på bröstet man skall stråla. Själva strålningen sedan börjar den 9 januari. Börjar se slutet av denna resan!

(http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Undersokningar/Datortomografi/)

Nej, nu är det dags för skidskytte så -Ha det!



Å en dag till

Apparently there is nothing that cannot happen today.
Mark Twain

 

Vaknade och var så trött. Ögonen var alldeles vattniga, näsan full av snuva och jag känner mej inte pigg. Har väl gått och fått någon förkylning.

Hostade upp mej och tog lite frukost framför TV:n. Det är ju Vinterstudion och dagen börjar med damernas stafett 10 km. Sedan får dagen fortsätta gå i sportens tecken.
Kommer att hålla mej still och bara vila.

Men man svänger fort. Jag har frusit lite under en timma nu och plötsligt som om någon vred om en knapp så är jag röd som en tomat i ansiktet och jättevarm. Efter en stund har man svalnat av och fryser lite. Bara att ta på sej sin sköna ullfilt igen.

Feber? Nej enbart låg temperatur. Tycks hålla mej kring 36,5 och går ner till 36,2 och upp till 37,3.

Tänk om man hade vilat på detta sättet för lite förkylning när man inte fick cellgifter.

Då hade nog folk tyckt man var lite sjåpig!

Så var dam stafetten över, Sverige kom 2:a. Riktigt bra jobbat.  Hoppas resten av dagen blir lika bra och varför inte bättre!!

Nu kryper jag ner i filten igen!

Ha det!

D5+2

En ny dag

 

Så har ännu en dag gått. Jag var ruskigt trött igår kväll. Lade mej vid 12 och somnade nästan omedelbart.

Det gör jag alltid efter att jag fått behandling. Jag sov ända fram till närmare 09.30. Har sovit i 9 timmar! Kände mej klart piggare idag och särskilt efter en sådan skön sömn. Illamåendet ligger dock lite på lur.

Blir fortfarande som ett rödljus och väldigt varm. Idag efter lunch kom jag äntligen över 37 grader. Har legat på
36,5 nästan varje dag utom imrose då det var 36,0. Inte så bra. Men nu vänder det.

Kommer att ta någon /några dagar till innan det blir lite bättre.

Snickaren var här igår. Vi bestämde att det göra iordning fönstrena innan julen (jag slipper alltså tvätta dem) men stora rummet blir förmodligen först i vår och kanske blir det rummet bredvid. Det beror på lite andra saker. För det rummet är belagt med A:s möbler.

 Idag kommer jag inte att göra så mycket. Bara vila. Väntar på dottern som just nu är på

anställningsintervju. Håller tummarna. Hennes pojkvän SK har just fått en provanställning! Jättekul!!

Har sökt ytterligare lägenheter åt grabben. Torde vara hans tur snart. Kön på STudentbostadsservice har äntligen rört sig ned till hans ansökningsmånad och jag sökte en via blocket nyss.

Imorgon skall vi åka å gratulera en vän, CE. Skall bli trevligt. Bäst jag är piggare till dess.

Skulle inte gilla alls att vara tvungen att vara hemma och inte kunna gratulera.

Jobbar kompisen MB fyller år idag och är ute på Östersjön å fiskar på sin dag för att sedan vara kvar i skärgården.
Låter som en skön dag! Ha det grabben!

 “A little Consideration, a little Thought for Others, makes all the difference.”
― A. A. Milne

 

Ser lovande ut att få en riktigt bra helg nu när det börjat så bra!

Ha det!

D5+1

Stilla mak

Idag rör jag mej försiktigt. Kommer mest att sitta still. Är illamående men kräks inte som tur är.
Än är det lite värre än förra gången.  Igår kväll satt jag uppe länge innan illamåendet gav med
sig att jag ville ligga horisontellt!
Blir väldigt varm stundvis, svettas på huvudet och ansiktet blir illrött. Kommer att ta ett par dagar
till innan det går över. Men humöret är bra! Som vanligt bara en fråga om att hålla ut och det är
jag mästare på (när det gäller saker man inte kan rå på eller bara inte just nu).

 

Besök

DO var här i måndags. Vi fikade och pratade.
Han hade med sig fin-fin choklad och hälsningar från sej och gänget.
Som vanligt drog tiden iväg. Alltid lika roligt, man lever liksom upp.
Man vill veta hur han har det, närmsta vännerna och
närmsta bekantingarna. Så det är en del att bli uppdaterad kring.

Att det finns så god choklad!

Den gick åt fort!



Idag kommer snickarn för att titta på ev byte av vissa fönster och ombyggnad av stora rummet.
Flera veckor sent men det vore roligt om de hann innan jul! Kanske något för optimistiskt.
Men tänke er bara - jag behöver inte tvätta fönster eller julstäda i stora rummet. Vi glömmer det
där med att flytta möblerna (vet inte riktigt var vi skall göra av dem).

Framåt

Å vad tiden går fort. Snart är det jul och hela familjen samlas. Skall bli så roligt.
Samtidigt har jag tagit sista cellgiftbehandlingen (och blivit av med PICC-linen)
och strax efter julen kommer jag i uppåtfas dvs kroppen börjar återhämta sig.
Det enda som återstår är att få sänka kroppen i vatten! Vad jag har längtat efter
ett långt bad. Det har ju varit omöjligt sedan jag fick de berömda blemmorna och PICC-linen 
gör att man inte får vare sig bada i vatten eller bastu, bara duscha.
Vi har bara dusch här hemma så jag tänkte att bjuda in mig till ett par vänner bara för att få
låna deras bad facilitet. Så skönt det skall bli!!

Nej dags att ta lite filmjölk å hoppas magen mår lite bättre en stund.

Ha det

Dagen D5

Denna dagen ett liv

Så sa Farbror Melker i "Vi på Saltkråkan" och eftersom han var en optimist kunde ju inget gå fel.
Jag gillar tanken och börjar varje dag så. Hur livet sedan blir är en annan sak.
Även om dagen inte kroppligt blir så bra har jag ialla fall sett eller läst något roande på datorn eller tv:n.
Känns skönt även att veta att hur jag just nu ser ut och mår beror på att cellgifterna gör sitt arbete.
Denna dagen är dessutom en av grundstenarna för ett liv och just nu mitt närmare bestämt!
Så "Denna dagen ett liv" passar bra!

Klev upp 08.30 jättetrött, åt, tvättade mej och gjorde en koll på nätet för att se om någon lägenhet fanns
ledig till grabben men dåligt som vanligt. Sökte en studentlägenhet på Lulebo- 21,7kvm. Inte stort.

Tog "100kr- tabletten" strax efter 09.30, den skall nämligen tas en timma före cellgifterna,
och sedan for jag in till USÖ.

Redan 5 ggn med cellgifter bara en gång kvar. Det har gått fort.
Låg i sängen medan jag fick kortison och cellgifter. Tittade på film på datorn men somnade hela tiden
korta stunder. Klockan 12.30 kunde jag åka hem.

Var så trött så jag lade mej på soffan och tittade vidare på film och somnade korta stunder hela tiden.
Svårt att hålla mej vaken. Hade stannat innan och köpt en Julmust i affären för att få i mej
lite extra socker hmmmm visade sig när dottern skulle ta lite till maten att jag köpt light-versionen.
Inge extra socker där inte. Men jag får i mej extra vätska i alla fall.

Piggande till lite efter maten men kommer inte att göra något större väsen av mig.
Har åtminståne flyttat mej till fåtöljen. Mår lite illa till och från men inte så illa än att jag behöver kräkas
och blir genomsvett en stund för att sedan vara  som normalt 5 min senare.
Må-illa medicinen verkar! Väl värda 100kr.

Vilar skönt i soffan!

Så idag gör jag absolut inget!

Ha det!



Dan före D5

Ett steg närmare

Jag börjar se slutet på denna resan. Idag var jag in och tog blodprover. Sedan hade jag en träff
med läkaren. Nu har jag bara två ggr kvar att få cellgifter och nästa gång är imorgon.
 Medicinen jag skall ta 3 st tabletter kostar 100kr/STYCK!!

Sedan är det 3 veckor kvar till sista gången. Då slipper jag även PICC-linen. Läkaren att vi
går på att det blir 3 veckors strålning , det kan dock bli 5 men planen är 3!
Det kommer jag att få ca 3 veckor efter cellgifterna. Nu är det ju lite helgdagar ivägen just då
så förmodligen börjar jag med det den 7:e januari.

Förhoppningsvis kan jag även börja jobba på deltid då. Det hänger lite på hur blodvärdena är.
De är ju inte de bästa nu vilket i och för sig inte är konstigt med tanke på att även vita och
röda blodkroppar tar stryk av cellgifterna. Värdet på HB:et har ju ialla fall gått över 100.
Jag får erkänna att det är lite si å så med orken. På eftermiddagarna börjar jag gäspa och
så håller det på tills jag går och lägger mej. Orken tar helt enkelt slut. (se not)



Kommer ju inte att ha någon frisyr i  januari så det får väl bli peruk i början på jobbet.
Inte något jag ser framemot- peruken alltså. Men jag är lite nyfiken på om håret ändrar
sig något när det växer ut vilket händer en del.
Får gärna bli ljust och med lite lockar. Har ju haft sprikrakt i hela mitt liv.

Sedan skall det bli intressant att försöka komma ikapp på jobbet. Man behöver få reda på vad som hänt,
bli uppdaterad. Ska bli roligt att träffa en del arbetskamrater igen.
Jag kommer att behöva träna upp konditionen för att orka. Var i hyfsad form när allt började.
Har som tur är ännu inte gått upp i vikt direkt. Kanske något kilo. Får se upp i jul för allt godis,
dricka mm som gladeligen åker ner.

Ser framemot julen. Hela familjen samlad. Det var ett tag sedan. N har varit bortrest sedan
jag började mina behandlingar men nu kommer han hem till jul och stora grabben kommer
hem från Göteborg.
I år skall vi väl inte behöva stressa men städ, pynt, handling och bak!

Nej dags att vila inför morgondagen.

Ha det!

Not

Trötthet vid cancer  (http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/for-patienter/Vardagen-forandras/Trotthet-vid-cancer/)

Människor med cancersjukdomar drabbas mycket ofta av trötthet och kraftlöshet som är så överväldigande att det är svårt att få andra att förstå hur det känns. Den här tröttheten som beror på cancern och cancerbehandlingarna har ett medicinskt namn – fatigue.

Fatigue är ett mycket vanligt symtom vid cancer. Man kan sova en hel natt och vara precis lika trött när man vaknar som vid sängdags. Det kan kännas helt oöverstigligt att gå uppför en trappa. Man orkar inte med vanliga hushållsbestyr eller andra vardagssysslor. Det kan vara totalt omöjligt att koncentrera sig på ett samtal. Det är inte säkert att det ens finns energi för aktiviteter som man älskar.

Nästan alla cancerpatienter upplever åtminstone under någon period fatigue av någon grad. Symtomen kan också finnas kvar under en lång tid efter det att man blivit botad från sin cancersjukdom. Studier visar att en del lever med fatigue många år efteråt.